Välkommen alla 3:or!

Hej!

Vi vill börja med att hälsa alla elever och föräldrar välkomna till ett nytt läsår här på Rosengårdsskolan!

Tänk, nu har ni blivit så stora att det är dags för årskurs 3. Under det här läsåret kommer ni att genomföra nationella prov i matematik och svenska (mars-maj 2018). Därför är det viktigt att vi tillsammans med era föräldrar hjälps åt att se till att ni arbetar målfokuserat redan från terminsstart.

Under vecka 33 och 34  går ni i skolan mellan klockan 08:20-13.00. Från och med v 35 kommer ni få ett nytt schema som sedan gäller för resterande läsåret.

Under vecka 34 har vi våra utvecklingssamtal. Alla har fått en utvecklingssamtalstid och det är viktigt att ni kommer i tid, både förälder och elev.

Tatjana ska arbeta halvtid under det här läsåret pga studier men hon kommer att finnas kvar i arbetslaget. Mentorer för de olika klasserna ser ut enligt följande:

3A: Jenny Esbjörnsdotter-Karlsson

3B: Johana Hill Nihlén

3C: Oriana Mazhari

På fritids arbetar: Lutfie, Lili, Alen och Xhafer

Arbetslaget når ni på telefonnummer: 0732-024704

Fritidshemmet Venus når ni på telefonnummer: 0734-226548

Väl mött!

Pedagogerna i arbetslag 3

Vad händer med saltvattenlösningen om vi låter den stå?

I förra veckan fick eleverna möta en labbrapport för första gången.

  


Vi skulle göra en undersökning med vatten och salt. Vår frågeställning var: Vad händer med vattnet och saltet?

Materialet som vi behövde för vår undersökning var:

Ett glas med vatten
En tesked
En tallrik
Salt








Så här gjorde vi:

1. Vi tog ett glas med vatten och hällde i 1 tesked salt i vattnet och rörde runt.

 

2. Vi hällde ut saltvattenlösningen på en tallrik.

3. Sedan ställde vi tallriken vid ett fönster och så var det bara att vänta.

Vad tror du kommer att hända med saltvattenlösningen om vi låter det stå?
Eleverna fick formulera egna hypoteser, här är några exempel på elevernas hypoteser:

Efter ett par dagar hade det hänt något! Så här såg tallriken ut:

Kan ni beskriva vad som har hänt?

"Vattnet har försvunnit!"

"Vattnet har avdunstat!"

"Saltet stannade kvar och vattnet försvann!"

"Min hypotes stämde inte!"

Tillsammans fyllde vi i resten av labbrapporten på tavlan. Eleverna fick formulera vad fröken skulle skriva och ibland stöttade fröken upp så vi fick med våra ämnesspecifika begrepp. Här är ett exempel på slutresultatet:

Sedan fick eleverna fylla i sina egna labbrapporter.

 

Blandningar och lösningar

Vi har pratat om blandningar och lösningar och vad som skiljer dessa åt.

Om du går till affären och handlar lösgodis och lägger godiset huller om buller i en påse och skakar om kan du fortfarande se de olika godissorterna när du öppnar din påse.

Om du blandar olika frukter i en skål kan du se de olika frukterna trots att du blandat dem. När du kan se vad som är vad fast du har blandat runt är det en blandning du har framför dig. 

Om du blandar mjölk och oboy i ett glas kan du inte se vad som är vad. Mjölken och chokladen smälter ihop. Då kallas det för en lösning.

Likaså om du blandar saft med vatten. Det smälter ihop. Då kallas det för en lösning.

En dag i matsalen började eleverna reflektera kring det här med blandningar och lösningar. En elev kom på att om man blandade vatten med mjölk fick eleven en lösning eftersom man inte kunde se vad som var vatten eller mjölk. Detta smittade av sig och fler elever ville prova. I samband med detta väcktes frågor kring dagens maträtt, broccolisoppa. Fröken är soppan en blandning eller lösning? Jag bollade frågan vidare till eleverna, vad tror ni? Jag tror det är en blandning eftersom man kan se broccolibitarna, sa någon. Eleverna hade börjat göra faktakunskaperna som vi tidigare pratat om till sina egna! Vårt arbete fortsätter. :-)

Gott och blandat...

Oj, tiden rusar iväg och det var länge sedan vi uppdaterade oss här på bloggen. Trots detta har ju inte arbetet stått still bland våra fantastiska 2:or. Här går kunskapsinhämtningen på högvarv och alla elever törstar efter ny viktig kunskap. Det är verkligen fantastiskt att få möta alla våra elever i deras tankar och funderingar kring livets företeelser!

Lena, vår fritidspedagog, har gått i pension och vi har fått en ny fritidspedagog som heter Alen. Alen har tidigare arbetat på Husie skolan.

Vi har startat upp ett nytt tema som vi döpt till vatten och luft. I det här temat ska vi få lära oss mer om vattnets och luftens egenskaper och t.ex. vad skillnaden på blandingar och lösningar är. Vi kommer också att göra många spännande experiment som handlar om luft och vatten.

I matematiken tränar vi bland annat på att addera och subtrahera inom talområdet 0-100.

I engelska har vi pratat om mat, familjen och de olika färgerna. Vi har tränat på att konversera på engelska och ibland har vi spelat in eleverna när de konverserar med varandra på just engelska. Roligt men lite nervöst tycker många.

I mars träffade vi konstnären Jaffer på Drömmarnas hus. Tillsammans med Jaffer skapade vi ett konstverk om havet som kommer att pryda en av väggarna på vår skola.

Vi tränar, tränar och tränar inför vår konsert på Malmö Live som vi ska göra den 8 maj i samverkan med tvåornas kör. Jösses vad eleverna har blivit duktiga! Sista gången som Catrin och Margareta kom ut till oss tränade vi på vår egen scen i skolans aula.

Vi har fått ett erbjudande om att delta på språkfestivalen i maj. Den 16 maj kommer 2A att uppträda i Mazettisalen med sin Astrid Lindgren cabaret. Föreställningen riktar sig till förskolor och vi hoppas att många anmäler sig till denna föreställning.

Bedömningstillfälle - Kan eleven känna igen några stjärnbilder?

Ett av våra mål i vårt arbete med rymden är att eleverna ska kunna redogöra för vad en stjärnbild är samt känna igen några stjärnbilder. Igår hade 2A ett bedömningstillfälle gällande stjärnbilder. Kan du känna igen några stjärnbilder och berätta vad de heter?

Eleverna fick, en och en, redogöra för vad en stjärnbild är och även visa om de kunde peka ut och namnge några stjärnbilder som vi pratat om. Samtliga elever hade klart för sig vad en stjärnbild är, det är stjärnor på himlen som bildar ett mönster. Samtliga elever var tvärsäkra på vilken stjärnbild som var Orions bälte och de kunde även hitta Karlavagnen som är en del av Stora Björnen.

Besök av Margareta och Catrin

Som vi har väntat, som vi har längtat och så kom de äntligen, Margareta och Catrin från 2:ornas kör! Det gick ett sus genom skolans aula när de klev in, livs levande genom dörren. Fröken, är det här verkligen på riktigt? Ja, många trodde nog att det var en dröm tills de förstod att Margareta och Catrin är två figurer som faktiskt finns på riktigt och inte bara på Youtube. Det blev en härlig stund tillsammans som gick i musikens och glädjens tecken. Barnens ögon lyste, Margareta och Catrins ögon lyste och vi pedagoger är så glada att få dela den här upplevelsen tillsammans med alla våra fantastiska tvåor!

Instruerande text

I Lgr 11 står det i kunskapskraven för betyget A i slutet av årskurs 6:
Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och viss språklig variation. 

Hur undervisar vi eleverna kring detta då?

Jo, vi tror på en tydlig undervisning där vi ger eleverna en förståelse för hur olika typer av texter är uppbyggda. Genom vår undervisning hjälper vi eleverna att lättare kunna läsa och förstå men också att kunna skriva egna texter genom att synliggöra texters olika strukturer och språkliga drag. 

Under veckan som gått fördjupade vi oss kring jordens kompis månen. Återigen hade vi samma lektionsstruktur som tidigare när vi arbetat med solen och jorden: 

• EPA - Vad vet vi om månen?
• Gemensam tankekarta
• Läsa faktatexter om månen
• Titta på film om månen
• Arbeta med 4-fältare i grupp
• Skriv en faktatext om månen på iPad tillsammans med en kompis

Ett nytt inslag var att vi i slutet av veckan introducerade en ny texttyp för eleverna, nämligen instruerande text. Vad är en instruerande text och vilket syfte har den? Eleverna fick fundera tillsammans. Efter en del diskussioner och lite ledtrådar från oss vuxna kom eleverna fram till att de bl.a. möter instruerande texter hos Lutfie på hemkunskapen, som den här t.ex:

I en instruerande text hittar vi följande struktur:

• En rubrik som talar om vad texten handlar om. 
• En lista med material eller ingredienser som man behöver. 
• Stegvisa instruktioner i kronologisk ordning, ofta numrerade. 
• Ibland bilder som stödjer texten du skrivit.

Nu kom vi till själva utmaningen. Vi informerade eleverna om att vi fått en instruktion som handlar om hur man ritar en rymdraket. Dessvärre hade instruktionen kommit i delar och nu var det viktigt att vi tillsammans hjälptes åt att sätta ihop instruktionen i rätt ordning så vi kunde rita våra rymdraketer. Sagt och gjort, eleverna fick arbeta i grupp, återigen tillsammans med minst en kamrat som pratar samma modersmål - en viktig stödstruktur för de som behöver!

MÅL: Ni ska tillsammans läsa och lägga remsorna i rätt ordning så att en instruerande text växer fram.

Härliga diskussioner uppstod och samtliga grupper lyckades med sitt uppdrag. När eleverna sedan fick kontrollera om de gjort rätt med hjälp av ett facit var lyckan total. Nu var eleverna supermotiverade till att återigen läsa och följa varje steg i instruktionen.

Slutprodukten blev fantastiska rymdraketer i olika färger och storlekar. 

Vem vet kanske var det just en sådan raket som Neil Armstrong reste med till månen år 1969.

Vårt arbete med instruerande text har bara börjat, vi har "nosat" på vad en instruerande text är, hur den är uppbyggd och vilka språkliga drag den har.